Historien om MGC

MGC är en ganska ovanlig bil. Den ser ut som – och misstas ofta för – MGB. Men det är det alltså inte! Meningen med MGC var att det skulle bli en efterföljare till den populära Austin Healy 3000 som på 60-talet började bli föråldrad.

Brittisk motorindustri bestod av en mängd märken som på olika sätt var besläktade och hade samma komponenter. En av industrins bästsäljare var MGB som introducerades 1964. Man tänkte sig då att slå samman två av de bästa och få en ny bra arvtagare till Healyn. I korta drag ville man förse MGB:n med en större motor.

Det skulle visa sig vara mer komplicerat än man först trodde. De raka gjutjärns-sexorna var tunga och långa och man stötte på problem, motorn fick inte plats! Man ersatte spiralfjädrarna med torsionsstavar, flyttade fram kylaren och höjde huven i framkant och lyckades få in den nyutvecklade 3-liters sexan. Dubbla SU-förgasare fick man in genom en liten extra bubbla på huven. Det blev tungt där fram och huven blev av aluminium för att lätta lite.

MGC introducerades på marknaden 1968 men den blev ingen hit. Industrin hade börjat få problem och man slarvade, det blev en dålig introduktion av en inte helt färdig produkt. Ca. 9000 bilar tillverkades 1968 – 1969 sedan var det slut.

Nu i efterhand vet vi att med lite bättre torsionsstavar, mindre utväxling på styrningen, justering av framvagn och bättre däck hade marknadsintroduktionen gått bättre.

VLR 10G - Den gröna MGC:n

I december 1967 tillverkades roadstern GCN-1/ 156-G. Första serienumret som gick från fabriken var nr 138. Nr 156 var alltså den 18:e bilen som tillverkades. Men det gick galet från början. Vid registreringen skrev man fel i ”Registration book” i ”Greater London Council” och bilen fick nummer 1566. G blev 6 den dagen. Därför heter bilen fortfarande 1566.

Den skeppades till University Motors Ltd. i London där den stod 6 månader innan den såldes till en privatperson. 1971 gick den vidare till Performance Cars Ltd. i London och där köptes den av Tees Dales Publishing Ltd.
1976 köptes den av en privatperson som slutligen 1982 sålde till Sverige. Där bytte den sedan ägare 1985, 1987 och slutligen 1997 till nuvarande. Totalt 9 ägare alltså inkluderande bilhandlare. (Alla är kända men GDPR hindrar publicering av namn).

I England var den registrerad som VLR 10G och i Sverige fick den då ett nytt registreringsnummer som den fortfarande har. Vid import var den i halvbra skick i ”Thoroughbreds & Classic Cars” julinummer 1982 annonserades den ut med ”sound body and mechanics” för 1275 pund. Förste ägaren kostade på en hel del och lackade bilen röd. Den har genom vidare ägare i Sverige fått ny motor och växellåda med overdrive. 2021 fick den en stor renovering och blev grön igen med rätt klädsel och så nära original det går.

Transportstyrelsen hade år 2022 25 st BMC MGC registrerade, 21 av dessa från 1968. Man vet inte fördelningen mellan GT och roadster men tillverkningen var ungefär lika många av varje så troligen fanns det 2022 ca. 10 st MGC roadster i Sverige.

Bilen är nu i utmärkt skick och håller säkert i 60 år till. Det finns mycket dokumentation och ”Production record trace certificate” från BMIHT undertecknat av ”the archivist”, MG-gurun själv Anders Ditlev Clausäger.

Tekniska data

TILLVERKNINGSÅR
1968 – 1969

ANTAL TILLVERKADE
Roadster 4544 st.
GT 4458 st.

MOTOR
Rak 6 cylinder 2912 cm3
Effekt 145 Hk vid 5250 rpm

PRESTANDA
0 – 100 km/h,10 sekunder
Max hastighet 199 km/h

TRANSMISSION
4-växlad manuell växellåda med overdrive som option.
Alternativ 3-växlad automat Hjul 15 tum

KAROSS
2-sits roadster (Cabriolet)
GT 2 + 2 sits kupé
Vikt 1109 kg (Roadster)
Längd 3,89 m